Related Paintings of unknow artist :. | Still life of various flowers,in a wicker basket,upon a stone ledge | Nagra weekly trout Wilkes arrived d Urville to one angransande omrade,som he dopte to Aristocracy countries behind its Wife | Still life floral, all kinds of reality flowers oil painting 177 | Empress Alexandra Fedorovna | Still life floral, all kinds of reality flowers oil painting 154 |
Related Artists:
Jan Baptiste Vanmour
1671-1737 was a Flemish-French painter, remembered for his detailed portrayal of life in the Ottoman Empire during the Tulip Era and the rule of Sultan Ahmed III. Van Mour was a native of Valenciennes, a Flemish town that at he time of his birth belonged to the Spanish Netherlands, but since 1678 to France. He studied art in the studio of Jacques-Albert Gerin, and his work attracted the attention of an aristocrat and statesman of the time, Marquis Charles de Ferriol. Van Mour was invited to go to Istanbul when De Ferriol was appointed there as the French Ambassador in 1699. De Ferriol commissioned van Mour to do one hundred portraits of the local people. In 1711 De Ferriol returned to France and van Mour worked for a variety of other diplomats. In the meantime De Ferriol published a series of one hundred engravings (after the paintings) in Recueil de cent estampes representant differentes nations du Levant. The book had a great influence in Western Europe and was published in at least five languages. Painting audiences with the Sultan became van Mour's speciality; he only had to change the setting and a few faces. Van Mour worked with assistants to fulfill all his obligations. In 1725 he was granted the extraordinary title of Peintre Ordinaire du Roy en Levant in recognition of both his and the Levant's importance to the French government. In 1727 the Dutch ambassador Cornelis Calkoen asked Van Mour to record his audience with Sultan Ahmed III on canvas. Van Mour was allowed to enter the palace during these ceremonies accompanying the ambassador and his retinue; therefore, he was familiar with the special protocol that prevailed in the Ottoman court for ambassador's receptions. Calkoen took many paintings of Jean-Baptiste van Mour with him, when he was appointed as ambassador in Dresden for the Dutch Republic.
franz von schober
was a student in Vienna, where he met F. Schubert, E. Bauernfeld, and M. von Schwind. He is the author of twelve poems set to music by Schubert between 1815 and 1827, of which the best known is An die Musik (Du holde Kunst). In later life Schober was a secretary of legation (Legationsrat) in Weimar.
j. h. scheffel
Wismar 1690 - Västerås 1786 J.H. Scheffel kom från en borgasläkt i Wismar, en nordtysk stad som på 1600-talets införlivats med Sverige. Om Scheffels läroår vet man ingenting utöver uppgiften i en gammal biografi att han studerade till målare i Berlin, Paris och Brabant. Scheffel dök upp i Stockholm år 1723. Uppenbarligen samarbetade han först med David von Krafft. Efter dennes död 1724 grundade Scheffel, då redan fullärd porträttör, sin egen atelj??. Ett av de första uppdragen, porträttet av borgmästare Bergstedts unga dotter, ledde till ett lyckligt och av en riklig hemgift åtföljt äktenskap med fröken Bergstedt. Scheffel samlade redan tidigt kring sig en trogen kundkrets bland adeln och det förmögna borgarskapet. Han behöll sin framgångsrika position från 1720-talet till 1760-talet. Någon ledande hovmålare eller mest gynnad societetsmålare i Stockholm var Scheffel aldrig. Hans stadiga popularitet som pålitlig och kompetent porträttmålare rubbades emellertid inte av modets växlingar, ty han hade förmågan att smidigt följa de nya strömningarna utan att pruta på sin karga och förnuftiga konstnärliga egenart. Scheffels porträtt visar sällan prov på pretentiösa barockgester eller affekterad romantisk tillgjordhet. Hans personåtergivning var utfunderad och konstaterande. I hans digra produktion ingår stela rutinarbeten, men i bästa fall är hans målningar karaktärsstudier som bygger på en stark vision. Hans målningsteknik var kompetent men anspråkslös: i helheten fäster man uppmärksamhet vid mänskobilden, inte vid utförandet. När Scheffel i 75-årsåldern som pensionerad drog sig tillbaka för att tillbringa tiden med sin familj var han en rask och förmögen gammal herre. Han uppnådde den för tiden ovanligt höga åldern av 91 år, enligt dottersonen till följd av sitt glada och jämna humör, sina ordentliga levnadsvanor och en till åldern anpassad flit och motion .